Les cours

Tamsertit tettili mi ara d mlilen sin imesla. Yiwen ger sin-nni ikeccem deg wayeḍ, ttaken-d s umata imesli ussid.

Amyag d aferdis d-yesskanayen tigawt nexdem, taɣara neɣ addad n kra tɣawsa. Amyag yebḍa ɣef sin isufar : amyag amagnu d wemyag n tɣara.

Arbib d awal i d-yeskanayen ayla, taɣara, neɣ kra n ṣṣifa yellan deg yisem. Tigti n yerbiben ttusilɣen seg yemyagen n tɣara, imi d ineggura-agi i d-yeskanayen taɣara n tɣawsa.

Amernu d awal yellan d armeskil. D awal yettbeddilen anamek n wemyag neɣ n yisem.

Anagar sin yismawen imezwura, nesseqdac ismawen n wemḍan i d-yekkan si taɛrabt. Ma yella d ismawen n tmaziɣt, ttwaseqdacen kan di kran n waẓiyen am Itergiyen, Icelḥiyen, Imẓabiyen...

Nesseqdac-iten i wakken a d-nesken neɣ a nwehhi ɣer kra n tɣawsa.

Amawal n tjerrumt

Télécharger
abeddel: altérnance
addad: état
addad amaruz: état d’annexion
addad ilelli: état libre
afeggag: radical
aferdis: unité
akud: temps
akud aḥerfi: temps simple
akud uddis: temps composé
alaqeb:
alugen (ilugan): règle(s)
amagnu (imugna): normal(aux), ordinaire(s)
amagrad (tiɣri i si ibeddu yisem): article
amalay: masculin
amaɣun: participe
amattar (imattaren) n wesget: désinence(s) du pluriel
amatu: général
amedya: exemple
ameggay: sujet
amḍan: nombre
amyag: verbe
amyag ***: verbe régulier
amyag aḥerfi: verbe en forme simple
amyag amagnu: verbe ordinaire
amyag n tɣara: verbe de qualité ou d'état
amyaɣ: réciproque
anaḍ: impératif
anaḍ ussid: impératif intensif
anamek:
aramagnu: anormal ou irrégulier
arbadu: l'indéfini
arbib: adjectif
armeskil: invariable
arusrid: indirecte
asemmad: complément
asemmad arusrid: complément d’objet indirect
asemmad usrid: complément d’objet direct
asemmad asekkan: complément déterminatif
asget (isegten): pluriel(s)
asimẓi:
asmil: type
asuddes: composition
asuf (asufen): singulier(s)
aswaɣ: factitif
attwaɣ: passif
azellum: dérivé
azgen-aɣri/iɣriyen: semi-voyelle(s)
aẓar: racine
aẓar n wawal: racine du mot
ibaw: négatif
imal: futur
imal ussid: futur intensif
imattaren udmawanen: indices de personne
imedyaten n tseftit: modèles de conjugaison
imyagen inallalen: verbes auxiliaires
imyagen izellumen: verbes dérivés
iwṣilen n wemyag: affixes du verbe
izri: prétérit (passé)
talɣa: forme
talɣa tamyagant: forme verbale (verbe conjugué)
talɣa tilawt: forme affirmative
talɣa tibawt: forme négative
talɣa tamezwarut (amyag): infinitif
tanzeɣt: préposition
taɣara: qualité
targelt:
taseftit: conjugaison
tasureft (tisuraf): exception(s)
tazelɣa n tnila: particule d'orientation
tawinest: phrase
tawsit: genre
taseftit: conjugaison
tigawt: action
timmarewt: parenté
tiɣri: voyelle
tunṭiqt (tunṭiqin): syllabe(s)
tunṭiqt ibellɛen: syllabe fermée
tunṭiqt yeldin: syllabe ouverte
udem: personne
unti: féminin
urmir: aoriste
urmir ussid: aoriste intensif
usrid: directe

Taɣbalut

Idlisen (liste non exhaustive, à compléter)

  • Mouloud Mammeri, Tajerrumt n Tmaziɣt (Tantala Taqbaylit) - Grammaire berbère (kabyle), Paris, Maspero, 1976 (première édition imprimée: Université d’Alger, 1967)
    Télécharger
  • CRB-INALCO, Tira n tmaziɣt - Notation à base latine du berbère : 1996, 1998, 2002
    Télécharger
  • K. BOUAMARA, B. HAMEK, M.-L. MAHROUCHE, Z. MEKSEM, A. RABEHI, M. TIDJET, Ilugan n Tira n Tmaziɣt-taqbaylit (Orthographe de Tamazight-kabyle), Tizi-Ouzou, Tiẓrigin: Iman-nneɣ, Avril 2009
    Télécharger
  • ACTES des Colloques - La standardisation de l’écriture amazighe - Sept. 2010 - Aslugen n tira n tmaziɣt - Déc. 2010 – HCA 2012
    Télécharger
  • LEXIQUE DU BERBERE MODERNE, AMAWAL N TMAZIƔT TATRART, Français-Tamaziɣt (Edition corrigée et augmentée pour le compte du HCA par Habib Allah MANSOURI)
    Télécharger
    Télécharger (édition AẒAR, Bgayet, 1990)
  • NAÏT-ZERRAD K., Manuel de conjugaison kabyle (le verbe en berbère), L’Harmattan, Paris, 1994.
    Télécharger